Jag tycker om att få feedback. När den feedback jag får dessutom går ut på att jag är väldigt bra på det jag gör blir jag extra glad. En klapp på axeln från någon annan än mig själv är ju inte helt fel!

Jag har ont i halsen. För trejde veckan i rad. Förkylningen vill inte riktigt bryta ut, och frisk får jag tydligen inte heller bli. Min tunga är dessutom uppsvullen till nästan dubbel storlek. Det finns helt klart dagar då jag mått bättre.

Större delen av dagen har jag spenderat hemma hos pappa. Ibland behöver jag verkligen komma från stan och bara ta det lugnt på landet. Jag menar vem kan känna sig stressad bland 15 små söta valpar och fyra föl? Sannerligen inte jag i alla fall.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Försöker att fylla tomrummet som uppstår när han åkt hem med film. Det går sådär. Konstigt hur man kan va ifrån en person lite drygt en månad men genast man träffar den igen så känns det som normaltillståndet. Som att man är med varandra jämt. 21 timmar tillsammans är på tok för lite. Distansförhållande tär på själen.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Om några timmar kommer en väldigt viktig person till stan. Jag ska snart få hångla, mysa, skratta högt åt ingenting, dricka öl, lyssna på bra musik, hångla ännu mer, sova sked och äta frukost med världens kanske bästa kille. Och imorn åker han hem igen.
Det gäller att få ut mesta möjliga av den tiden man har tillsammans.

Jag har bara inte orkat färga mitt hår idag heller. Utväxten har nu börjat likna något man skrämmer barn med för att få dom att äta upp något äckligt. Jag måste ta tag i det imorn för på fredag kommer finbesök och det hade ju varit lite halvroligt att inte visa sig från sin sämsta sida. Det räcker med mens-svullnad och tillhörande finnar. Mer än väl.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Att bli kallad både snygging och vacker ung kvinna innan kl 8 en onsdag som börjat väldigt dåligt värmer väldigt mycket. I själen alltså.

En kopp te värmer kroppen.

Jag har varit ensam hemma hela helgen. Min väldigt ordningsamma inneboende har varit hemma hos sin familj. Det är tur att jag har henne, annars hade det här hemmet med största sannolikhet förfallit helt och hållet. Hon åkte i fredags och jag har inte gjort något ordningsamt sen dess. Överhuvudtaget. Diskberget har växt med skrämmande hastighet, jag förstår verkligen inte hur en ensam person kan släpa fram så mycket disk på bara tre dagar. Jag har liksom inte ens lagat mat. Dags att ta itu med eländet innan hon kommer hem. Annars kanske hon inser vilken lat smutsgris jag är och får för sig att flytta eller nåt och då hade jag nog dött lite bland disk och dammråttor.

I natt när jag lagom hade sovit en liten stund vaknade jag av ett ljud som lät som ett mindre stridsflygplan. Lokaliserade dock ganska snabbt att det bara var en mygga, som förvisso var ute efter att suga livet ur mig. Jag viftade lite slött i luften och hoppades att den skulle försvinna, men icke. Den fortsatte glatt att flyga runt och surra i närheten av mina öron. Var tvungen att tänd och med halvblinda ögon såg jag besten och smällde till, men eftersom underlaget var mjukt dog den inte utan blev mest lite tilltuffsad.
Släckte igen och då var det förvisso tyst men resten av natten har jag drömt om stora konstiga insekter. Man vet ju aldrig vad en skadeskjuten mygga kan hitta på.

Recept för att göra en vanlig grå torsdag lite mindre vanlig och grå.
Börja med att ta en liten powernap efter jobbat. Möt sedan upp två fina vänner som helst även tycker om fina kläder.
Gå tillsammans till den bästa butiken i staden. Mingla, drick lite vin och titta på höstens fina saker. När ni sett er mätta på varma koftor och kjolar gå till valfri uteservering som har infravärme och drick EN öl.

Det var exakt så jag gjorde igår, och jag hade väldigt fin kväll tillsammans med Meli och Maria.