Jag är så himla känslig just nu. Jag känner mig hudlös. Allt sött får mig att gråta, allt ledsamt med för den delen. Och minsta lilla motgång ter sig som ett oövervinnerligt berg. Jag vill va hård, tuff och känslokall igen.

Julstämningen som för det första var väldigt svår att från allra första början hitta det här året, kom lite av sig i  och med att jag åkte och krockade min lilla bil. Nu är julhelgen snart över för den här gången och jag tycker enkom att det är ganska skönt. Jag har ett juligt måste kvar innan jag helt kan andas ut. Och andas ut ska jag göra, jag ska bara ligga under min nya yllepläd i soffan och njuta av att inte ha ett enda måste i hela världen. Förutom att gå till jobbet och såna saker alltså. Men sånt är ju svårt att komma undan.

I lördags åt jag frukost hos mamma i Halmstad. Julstämningen börjar infinna sig.

Published with Blogger-droid v2.0.1

Eftersom jag tycker att julkänsla varit lite av en bristvara det här året passade Emma och jag på att få en överdos av pynt, tomtar, julblommar, ljusslingor och skrikande barn efter jobbet. Just barnen var nog det jag först tröttnade på, av så många anledningar.
Jag handlade med mig typ en miljon saker man kan pyssla med och göra tex fina julgrupper av. Dom som känner mig vet dock att sådana projekt aldrig riktigt brukar komma till det stadiet som kallas handling. Men ni ska veta att ambitionen finns. Än så länge har jag i alla fall pyntat lite i köket, och det är ju bra eftersom jag spenderar typ noll tid där. Om jag tar mig i kragen och fixar till resten är det ju bra, annars har jag återigen slängt ut en mindre förmögenhet på helt onödiga saker. Men pengar är ju inte allt

Published with Blogger-droid v2.0.1

Jag trotsade stormen och gick hem till Vicky och Kajsa. Bäddade ner mig i deras soffa och kollade på Brighton Rocks och åt godis. Det ska va gött att leva!

Det blir sällan som man tänkt sig. Ibland blir det till och med bättre. Jag tror på karma och hoppas att vinden har vänt.

Published with Blogger-droid v2.0.1

Snart sticker jag till Köpendanmark och beter mig. så det så.

Jag behövde lite hjälp igår. Ringde efter min granne som kom förbi och gav mig ett handtag. Sånt uppskattas.

Published with Blogger-droid v2.0

Published with Blogger-droid v2.0

Jag är så artsy fartsy att jag har skapat ett fint litet stilleben i köksfönstret. Bara så vi ska ha det lite extra trevligt i dvärgkollektivet. Eller så handlar det om att det helt enkelt inte finns plats i kylen.

Published with Blogger-droid v2.0

Vi tog en ganska lång söndagspromenad, jag pixelhunden och min semibror. Malmö va ganska grått och det kändes tämligen passande.

Published with Blogger-droid v2.0

Bring It On

Hej Vintern! Jag vill bara meddela dig att du inte kan skrämma mig i år. Jag har skaffat mer än ett par nya vinterskor, köpt en jättevarm parkas och laddat upp med koftor och strumpbyxor i ull. Så om du vill komma och ställa till med elände så är det okej för mig. Jag är inte rädd. Men vänta gärna minst en månad innan du gör entré, och kom helst bara på en snabbvisit.

mvh Förberedd

Jag tycker om att spendera tid i sängen. Mycket tid. Tid i sängen som jag inte sover känns som lite extra kvalitetstid. Tex så vaknar jag hellre tidigt och får ligga kvar några timmar och läsa och ha mig än att sova halva dagen så jag måste studsa upp innan hela dagen har gått. All denna tid i sängen resulterar dock i att den även blir förvaringsplats till massa saker. Massa märkliga saker. Jag röjde precis ur allt ur sängen för jag var tvungen att skaka underlakanet och hittade följande, för en säng, mer eller mindre normal ting.
Hårborste, ögondroppar, Pixi (gömd under två täcken och en kudde), fem kuddar, handkräm, två täcken, vaselin, sax (?!?), anteckningsblock, vattenflaska, mobilen och såklart datorn. Inte undra på att jag tycker det är lite trångt ibland.
Det bör även tilläggas att när jag la mig i sängen för några timmar sen var den bäddad och innehöll inget av ovanstående ting. Eller jo, täcken och TRE kuddar. Kuddarna har alltså förökat sig.

Published with Blogger-droid v2.0

Livet på en pinne, är nog inte helt rätt uttryck för att beskriva min situation just nu. Att åka berg-och dalbana under full storm, utan att va fastspänd i vagnen är en mer korrekt beskrivning. Fast det finns inget ordstäv som riktigt känns passande. Så jag låtsas att jag lever just livet på en pinne.

Rökfri

Idag hade jag velat klappa mig själv på axeln och säga att jag är duktig som inte har rökt på två månader. Jag hade velat säga att jag har försökt röka ett par gånger under de gångna månaderna men bara tagit ett par bloss och att det har smakat hemskt. Jag hade velat säga att den här gången, då tror jag att jag slutat röka för alltid.

Det kan jag tyvärr inte göra, inte utan att ljuga. För igår, när jag var stressad och arg och lite ur balans överlag och Katinkan skulle ut och röka följde jag med som sällskap. Och när hon frågade om jag också ville ha en cigg sa jag ja, och rökte hela. Visst det smakade inte gott, men inte heller hemskt. Sen av en händelse råkade jag röka två cigaretter till på samma kväll.

Men man smakar illa av det, och luktar inte direkt fräscht så jag ska verkligen försöka att hålla mig till att inte röka. Men att sätta mitt liv på att jag inte börjar igen är kanske lite dumt.

Jag är en person som gärna skjuter upp saker. Länge. Som tex det här med att färga håret. Dom senaste två veckorna har jag haft en utväxt som varit märkbar. Fram till för en vecka sen gick det att dölja med hjälp av tupering, sen dess har ursäkten för att inte färga varit att jag ändå bara ska jobba. I två veckors tid har jag alltså känt mig tämligen risig varje morgon när jag tittat mig i spegeln. Nu är det i alla fall nyfärgat och alldeles blankt och kolsvart. Genast blir jag lite gladare men undrar samtidigt varför jag inte fick tummen ur tidigare, när jag vet hur nöjd jag blir av det.

När hjärtat svider och kliar sådär så man inte riktigt kan sitta still känns det väldigt passande att en vän hör av sig och vill bjuda på bio. Att man sen råkar se en sån film som man gör att man går ur biosalongen med kladdigt smink gör faktiskt bara saken bättre. Ibland hjälper det liksom att gråta över annat än sin egen tillvaro. Det man har känns helt enkelt inte lika jobbigt då.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Idag är en sån dag när jag känner att jag nog behöver ett par röda stövletter med 14 centimeters klack. BEHÖVER!

Helgen, som på de flesta sätt var helt fantastisk, bjöd på en dum och tråkig incident. Underteckand skulle på söndagsmorgonen, efter att ha sovit ca tre timmar göra två saker samtidigt. Kissa och prata i telefon. Utan att gå in på detaljer så slutade det hela med att mobilen fick sig en simtur och numera har jag en old school mobil.
Försäkringen täcker eländet men jag vill ha tillbaka min android NU! Saknar viktiga appar lite grann, och dom oviktiga saknar jag massor!

mvh Klumpig_tjej_84

Den gångna helgen var så fantastiskt rolig att jag inte riktigt blev människa förrän igår kväll. Min kropp är van att gå upp vid klockan sex på morgonen, inte att gå och lägga sig då. Två dagar i rad dessutom. Sånt sätter självklart sina spår.
Jag tror faktiskt att det kan ha varit den roligaste helgen det här året, om inte annat kvalar den utan tvekan in på topp tre.
Oväntade saker jag inte trodde jag skulle göra men som var ofantligt kul:

• Klättra UT ur Folkets Park, över grinden vid stora ingågnen. Mycket diskret!
• Hetsdansa till Trollkarlen Lurifix.
• Dricka öl ur stövel på privat Oktoberfest (det hade såklart varit ännu mer oväntat om ja varit på oktoberfest någon annan gång än i just oktober).
• Dricka kaffe med cointreau klockan fyra på lördasmorgonen, hemma i köket.
• Springa runt kvarteret och leta efter en vän som tillsammans med min hund gått vilse, halv fem på morgonen.
• Leka charader där det enda som visades var karaktärer från tonårstiden i Halmstad.
• Fuldansa till långt in på morgonen i ett scootergarage.
• Ligga både underst (aj!!) och överst i en böghög med vuxna män. Dock ej samtidigt.
• Göra cirkuskonster, sisådär fem på morgonen. Min akrobatkollega var även spiknykter.

Vissa av ovanstående spex har dock resulterat i märkliga blåmärken och en sträckning i halsen. Det är kanske tur att det inte är helg oftare, seriöst så hade nog inte min kropp klarat av det.

Igår var när jag var ledig tog jag mig en promenad ner till stan och uträttade lite ärenden. Bland annat var jag på banken. Kassörskan sa att jag var klock och ekonomisk och det första jag gjorde eferåt var att gå och köpa en ny klänning. Men jag har faktiskt en ny pojkvän jag måste va snygg för, då är sånt okej.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Lider fortfarande av grav matkoma efter middagen jag åt för en sisådär FEM timmar sen. Helt galet hur mätt man egentligen kan bli. Har vid ett flertal tillfällen på riktigt varit påväg att kräkas. Av mättnad!
I vilket fall som helst har jag ätit underbara home made hamböörgers som Meli lagade till mig och Erica. Ja självkart åt även den duktiga kocken. Det känns verkligen som att jag inte kommer behöva äta mer den här veckan, som förvisso tar slut om typ ett dygn..höhö

Published with Blogger-droid v1.7.4

Igår kväll traskade jag, Maria och Pippi till simhallen för lite fin fredagsmotion. Meningen var såklart att vi skulle simma, det vi inte visste var att poolen i fråga enbart är avsedd för vattenjympa och därför ganska liten. Istället för en ordentlig workout blev det mest plask och lek, men jag är inte den som klagar på det. Efter en stund i bastun var jag ganska trött och väldigt nöjd. Hurra för nyktra aktiviteter som håller barnasinnet i trim!

Jag tycker om att få feedback. När den feedback jag får dessutom går ut på att jag är väldigt bra på det jag gör blir jag extra glad. En klapp på axeln från någon annan än mig själv är ju inte helt fel!

Jag har ont i halsen. För trejde veckan i rad. Förkylningen vill inte riktigt bryta ut, och frisk får jag tydligen inte heller bli. Min tunga är dessutom uppsvullen till nästan dubbel storlek. Det finns helt klart dagar då jag mått bättre.

Större delen av dagen har jag spenderat hemma hos pappa. Ibland behöver jag verkligen komma från stan och bara ta det lugnt på landet. Jag menar vem kan känna sig stressad bland 15 små söta valpar och fyra föl? Sannerligen inte jag i alla fall.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Försöker att fylla tomrummet som uppstår när han åkt hem med film. Det går sådär. Konstigt hur man kan va ifrån en person lite drygt en månad men genast man träffar den igen så känns det som normaltillståndet. Som att man är med varandra jämt. 21 timmar tillsammans är på tok för lite. Distansförhållande tär på själen.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Om några timmar kommer en väldigt viktig person till stan. Jag ska snart få hångla, mysa, skratta högt åt ingenting, dricka öl, lyssna på bra musik, hångla ännu mer, sova sked och äta frukost med världens kanske bästa kille. Och imorn åker han hem igen.
Det gäller att få ut mesta möjliga av den tiden man har tillsammans.

Jag har bara inte orkat färga mitt hår idag heller. Utväxten har nu börjat likna något man skrämmer barn med för att få dom att äta upp något äckligt. Jag måste ta tag i det imorn för på fredag kommer finbesök och det hade ju varit lite halvroligt att inte visa sig från sin sämsta sida. Det räcker med mens-svullnad och tillhörande finnar. Mer än väl.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Att bli kallad både snygging och vacker ung kvinna innan kl 8 en onsdag som börjat väldigt dåligt värmer väldigt mycket. I själen alltså.

En kopp te värmer kroppen.

Jag har varit ensam hemma hela helgen. Min väldigt ordningsamma inneboende har varit hemma hos sin familj. Det är tur att jag har henne, annars hade det här hemmet med största sannolikhet förfallit helt och hållet. Hon åkte i fredags och jag har inte gjort något ordningsamt sen dess. Överhuvudtaget. Diskberget har växt med skrämmande hastighet, jag förstår verkligen inte hur en ensam person kan släpa fram så mycket disk på bara tre dagar. Jag har liksom inte ens lagat mat. Dags att ta itu med eländet innan hon kommer hem. Annars kanske hon inser vilken lat smutsgris jag är och får för sig att flytta eller nåt och då hade jag nog dött lite bland disk och dammråttor.

I natt när jag lagom hade sovit en liten stund vaknade jag av ett ljud som lät som ett mindre stridsflygplan. Lokaliserade dock ganska snabbt att det bara var en mygga, som förvisso var ute efter att suga livet ur mig. Jag viftade lite slött i luften och hoppades att den skulle försvinna, men icke. Den fortsatte glatt att flyga runt och surra i närheten av mina öron. Var tvungen att tänd och med halvblinda ögon såg jag besten och smällde till, men eftersom underlaget var mjukt dog den inte utan blev mest lite tilltuffsad.
Släckte igen och då var det förvisso tyst men resten av natten har jag drömt om stora konstiga insekter. Man vet ju aldrig vad en skadeskjuten mygga kan hitta på.

Recept för att göra en vanlig grå torsdag lite mindre vanlig och grå.
Börja med att ta en liten powernap efter jobbat. Möt sedan upp två fina vänner som helst även tycker om fina kläder.
Gå tillsammans till den bästa butiken i staden. Mingla, drick lite vin och titta på höstens fina saker. När ni sett er mätta på varma koftor och kjolar gå till valfri uteservering som har infravärme och drick EN öl.

Det var exakt så jag gjorde igår, och jag hade väldigt fin kväll tillsammans med Meli och Maria.

Att äta god frukost på sin lediga dag är mer eller mindre ett måste. Då gör det inget att man äter den när andra människor äter lunch. På sin lediga dag får man ju göra lite som man själv vill!
Ostmacka med hemgroddade alfalfa-groddar är något av det bästa jag vet, just att jag har groddat groddarna själv gör dom lite godare. Det känns lite som att jag äter upp min avkomma eller nåt. Eller hu va vidrigt det lät. Nu är det dags att göra andra viktiga saker som är bra att göra på sin lediga dag, handla krukväxter och gå till banken bland annat.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Idag spenderade jag nästan en timme med att leta efter batteriladdaren till min kamera. Tillslut hittade jag den i resväskan jag hade med mig till Barcelona tidigare i somras. Väskan hade jag såklart ställt ner i källaren.
Där fick jag för att jag tyckte jag var duktig som packade upp snabbt och ställde undan eländet, det känns som att det inte riktigt räknas när det uppenbarligen ligger massa saker kvar i väskan. Ja för det var ju självklart inte bara laddaren som låg där.
Eftersom det tog så lång tid att hitta laddaren fick jag lite brått när jag skulle iväg förut, så nu vet jag inte var jag gjorde av den. Det är nog nåt gravt fel på mitt ordningssinne..


Mvh Slarvig Tösabit

Jag gillar verkligen hela grejen med att komma ut ur duschen och det står fina meddelanden i imman på spegeln.
Att det är jag som skrivit det själv är ju ett faktum vi kan bortse ifrån.

Det viktiga med den här bilden är inte dom nya rosa ljuslyktorna eller den nya rosa flaskan till olivolja, som jag köpte i Barcelona på semestern. Det viktiga är inte heller dom nya prickiga bordstabletterna. Det viktiga är att den lilla blomman, som min prins plockade till mig på väg hem från krogen förra lördagen, fortfarande lever.
Och att jag är väldigt kär.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Redo att springa iväg till torget och handla grönsaker. Det är nog en av få saker jag kommer sakna med att inte ha några lediga vardagar.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Idag hade någon stulit min tvätt-tid, och jag orkade inte ens bli arg. Istället tog jag Emma under armen och satte mig i solskenet på Möllan och åt lunch och pratade om livet.
Dagen avslutades med middag och film tillsammans med Meli, hemma hos mig. En kalasfin dag med andra ord. Enda felet är väl att jag drack kaffe ganska sent. Och ska jobba första passet efter semestern imorgon. Och att klockan ringer om TRE OCH EN HALV TIMME!!
Men man ska ju inte haka upp sig på dom tråkiga detaljerna..

Published with Blogger-droid v1.7.4

La Dentellièr

Förväntansfull som ett barn på julafton sitter jag och väntar på att Spetsknypplerskan ska börja på SVT2. En sorgsen kärlekshistoria på franska, med en sagolikt vacker Isabelle Huppert. Jag tackar och är nöjd!

Är nyss hemkommen efter första träningspasset på nästan två månader. Peppen innan var total och tillfredsställelsen efter likaså. Var inte hälften så otränad som jag väntat mig efter en sommar med ganska många öl och cigaretter i goda vänners lag. Att passet avslutades med stretching till tonerna av shoreline gjorde ju inte saken sämre.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Vi ses snart igen

Att stå utanför flygplatsen och hålla om varandra och viska ömhetsbetygelser är sånt som är så himla fint och romantiskt. När man ser det på film. I verkligheten är det mest tungt och sorgligt.
Och på väg hem, ensam i bilen, så grät jag en skvätt.

test

Om inte detta funkar, ja då blir ja sur

Published with Blogger-droid v1.7.4

I have no idea where this will lead us, but I have a definite feeling it will be a place both wonderful and strange.

Tunnel vision

När jag är kär så har jag bara ögon för den människan, så pass att jag inte ens märker om andra människor är snygga eller inte. Dom bara är.
När jag blev singel i våras tyckte jag fortfarande att mitt ex var den snyggaste karln på planeten och tänkte att jag aldrig skulle kunna träffa någon ny, det fanns ju inte ens någon som såg bra ut.
Efter en tid ändrades det där, helt plötsligt såg jag världen med vidvinkelobjektiv och det bara drällde av heta karlar och fina pojkar. Utbudet verkade enormt och jag lutade mig tillbaka och bara njöt av vad jag såg bakom mina stora solglasögon.
Nu har det ändrats igen och det är som att ur detta hav av vackra män har en liksom höjts över massan och syns så mycket tydligare och dom andra blir till just en grå massa.
Fjärilarna i magen dansar samba och jag bara njuter. På ett helt nytt sätt.

Störigt

Igår var det den finaste dagen på säkert två veckor så därför spenderade jag hela eftermiddagen och kvällen inomhus. Lite lagom taktiskt. Först hade jag viktiga kvinnosaker att fixa; noppa ögonbrynen, epilera benen och diska. Efter det kom min kära papi på besök och då skull det hammras och borras och väsnas i största allmänhet. Idag när jag vill spendera min tid utomhus, ja då är det ju självklart att det ska regna.
Bättre tajming nästa gång, flicka lilla.

Insikt

Jag har nyss fyllt 27 år, det är drygt åtta år sedan jag flyttade hemifrån och sedan dess har jag bott på inte mindre än elva olika adresser. Men jag äger ingen hammare.
Inte undra på att det är lite kalt på mina väggar.

En liten fundering såhär på lördagsförmiddagen när regnet fullkomligt vräker ner utanför fönstret, hur gör man egentligen slut med någon man aldrig varit tillsammans med?

God knows..

I´ve been taking a lot without giving back

Tick Tack..

Jag ska bli faster i höst och det känns absolut hur häftigt som helst! Jag är spänd och upprymd samtidigt som jag inte riktigt kan förstå att min bror ganska snart ska ta hand om en livs levande liten människobebis. Jag menar, det känns ju inte som det var så länge sen det var han och jag som var små barn. Nog om det kommande lilla knyttet nu, jag kommer ju med största sannolikhet tjata om det i all oändlighet när det väl är kläckt.

Hela den här grejen med att bror helt plötsligt har blivit vuxen på riktigt har gjort så att MIN biologiska klocka har börjat ticka högre än någonsin, hur rättvist är det va?! För att tysta det innre urverket försöker jag vara logisk och tänka på att broren är fyra år äldre än jag, och hans flickvän är ett par år äldre än honom vilket ger mig nästan tio år tillgodo.

Dessutom har jag sagt till  mig själv, på skarpen, ett par gånger "Flicka lilla, du har inte ens en man i ditt liv, då blir det ta mig tusan inga barna gjorda".

Jag blir så förvirrad när det är kvinnor i närheten, sa han.
Och luktade så gott att jag inte kunde tänka klart

Reboot

Nu försöker jag igen. Vet inte riktigt hur många bloggar jag har startat men sedan inte gjort något av. Kanske blir det annurlunda denna gången, kanske inte.
Det återstår helt enkelt att se.