När jag är kär så har jag bara ögon för den människan, så pass att jag inte ens märker om andra människor är snygga eller inte. Dom bara är.
När jag blev singel i våras tyckte jag fortfarande att mitt ex var den snyggaste karln på planeten och tänkte att jag aldrig skulle kunna träffa någon ny, det fanns ju inte ens någon som såg bra ut.
Efter en tid ändrades det där, helt plötsligt såg jag världen med vidvinkelobjektiv och det bara drällde av heta karlar och fina pojkar. Utbudet verkade enormt och jag lutade mig tillbaka och bara njöt av vad jag såg bakom mina stora solglasögon.
Nu har det ändrats igen och det är som att ur detta hav av vackra män har en liksom höjts över massan och syns så mycket tydligare och dom andra blir till just en grå massa.
Fjärilarna i magen dansar samba och jag bara njuter. På ett helt nytt sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar